ArtiklarBrottEfterlysning

Dna- ett säkert bevis

Tekniken som löser brotten

Ett genombrott

År 1989 hände någonting som skulle få stor betydelse för den svenska polisens brottsutredningar. Då kom Sveriges första fällande dom där dna- bevisning hade avgörande betydelse. Sedan den tiden har tekniken blivit förbättrad ytterligare och idag är det möjligt att lätt och smidigt få fram dna- profiler som kan bli jämförda med misstänkta personer. Dna- ett säkert bevis.

Detta utmärkta bevis kan användas tack vare att alla människor och djur består av celler som i sin tur består av dna- strängar. Utifrån strängen skapas en näst intill unik dna- profil. Endast enäggstvillingar delar på samma dna och har i princip likadana gener.  Men eftersom det är oerhört sällsynt med sådana förväxlingar har detta blivit en av polisens viktigaste metoder för identifiering av till exempel avlidna. Döda kroppar utan identitet förekommer ofta i början av olika utredningar.

Att söka efter spår

Efter till exempel en våldtäkt kan gärningsmannens dna bestå av saliv eller blodspår som hittas på brottsplatsen. Om offret har försökt klösa våldsmannen i ansiktet så kan det finnas rester av hud runt överfallna personers naglar. Polisens tekniker vet att en identitet kan finnas också på andra platser och letar mycket noga. Om ett halvätet äpple hittas i närheten av brottsplatsen så kan det vara den skyldige som tuggat på det.

Till skillnad från många personer som står anklagade för brott så vet polisen att dna aldrig ljuger. Men trots detta så kan det ibland vara missvisande. Spåret kan vara gammalt. Att gärningsmannen bevisligen varit på platsen  betyder inte nödvändigtvis att det hände vid tidpunkten för brottet. Därför är det viktigt att det också finns andra bevis att komplettera med. Vittnesuppgifter har stor betydelse i sådana här fall. Annars är risken stor att en fällande dom inte är möjlig.

Ett berömt fall

Den 19 oktober 2004 inträffade ett fruktansvärt dubbelmord i Linköping. Ett av offren var bara 8 år. Trots att polisen var hoppfull och gjorde allt för att lösa fallet så skulle det dröja 16 år innan alla fick veta vad som verkligen hänt.

2019 blev det möjligt för polisen att tack vare en lagändring göra ”familjesökningar” i sitt dna- register. Det går ut på att man söker efter personer med ungefär samma dna som det man funnit på brottsplatsen. Dessa människor skulle kunna vara släkt med mördaren.

Släktforskaren Peter Sjölund började arbeta med det sparade dna- spåret som tyvärr var av dålig kvalitet. Men genom nya analyser gick det till sist att skapa en bra profil. Det resulterade i hundratals träffar, varav de flesta var avlägsna. Nu började arbetet med att kartlägga gärningsmannens släkt i jakt på en identitet. 10 män som alla var födda vid rätt tid framträdde till sist som misstänkta.

Det visade sig slutligen att den skyldige måste vara en av två bröder. När släktforskaren kunde ge polisen detta avgörande besked blev en 37- årig man gripen i sin bostad. Hans bror blev inkallad som vittne. Ett sista test kunde binda 37-åringen till brottet och en lång kamp var över. Dna- ett säkert bevis.

Allra värdefullast i sammanhanget var nog att polisen bevisade sin förmåga att lösa även gamla brottsfall. Tidigare hade många brottslingar känt sig trygga när åren började gå. Men från och med nu skulle inte ens de gå säkra.

 

 

 

 

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back to top button